Svenskt Näringsliv menar att det inte gagnar arbetsmiljön
att skyddsombud är en facklig angelägenhet. De vill ändra i arbetsmiljölagen för
öka arbetsgivarens inflytande över vem som är skyddsombud och hur frågor om
arbetsmiljö hanteras på arbetsplatsen.
Företrädare
för Moderaterna och Liberalerna har förläst sig på Svenskt näringslivs rapporter.
På Aftonbladet debatt den 20/2 går de emot att
regionala skyddsombud får besöka arbetsplatser med kollektivavtal där det
saknas facklig medlem. De menar att en sådan åtgärd stärker ett politiska
egenintresse. M och L vill helt enkelt inte stöda egenintresset
hos svaga
på arbetsmarknaden.
M och L vill i
stället flytta ansvaret för de regionala skyddsombuden till Arbetsmiljöverket. Även SD vill avskaffa de regionala
skyddsombuden och införa B-inspektörer vid Arbetsmiljöverket. Sedan är det bara
att göra som regeringen Reinfelt gjorde 2007 och minska Arbetsmiljöverkets
budget med 30 procent. Cirka 100
inspektörer försvann och en betydande del av verksamheten slogs sönder. Den folkpartistiske
arbetsmarknadsministern Littorin ville lägga ner alltihop.
M och L menar vidare i Aftonbladet att ett avskaffande regionala
skyddsombud sänker trösklarna till att rapportera dålig i arbetsmiljön. De
verkar helt sakna egen erfarenhet av att vara underställd en arbetsgivare. Det är arbetsgivaren som anställer,
avskedar, leder arbetet och betalar ut lön. Utan ett fackligt skydd kan du råka
riktigt illa ut om du påtalar obekväma problem: förtal,
omplacering, sämre löneutveckling eller rent av uppsägning.
M och L nämner
särskilt problemen med stress och infekterade social frågor. Min erfarenhet är att dessa
frågor är särskilt känsliga att ta upp. De rör ofta brister i arbetsledningen. Då
är det bra att ha en facklig representant som hjälpa till att hitta lösningar.
Vad vill Svenskt näringsliv
Svenskt
Näringsliv föreslår i rapporten Förändringför en ännu bättre arbetsmiljö att
· Skyddsombud
och skyddskommitté tillsätts utifrån vad arbetsförhållandena kräver, vilket avgöras av arbetsledning
och anställda tillsammans.
· Den
mest lämpade ska av löntagarna utses till skyddsombud, utan fackligt företräde.
· De
regionala skyddsombuden ersätts med oberoende arbetsmiljörådgivare.
Vad
kommer att ske om skyddsombud och skyddskommitté tillsätts utifrån vad
arbetsförhållandena kräver? I
branscher där löntagaren är lätt att byta ut torde få ställa krav på
skyddsombud. Och vem vill bli skyddsombud? Det är därför vi har avtal och lagar
om skyddsombud. För att värna den svagare parten. Det var därför vi fick
regionala skyddsombud, som arbetsgivaren inte kan hota.
Men varför vill Svenskt näringsliv att skyddsombudet
ska vara en ordningsman? De menar att det enbart finns gemensamma intressen mellan
arbetsgivare och medarbetare i arbetsmiljöfrågor.
Givetvis
finns gemensamma intressen i arbetsmiljöfrågor, men exemplen på motsatta
intressen är lång. Hög arbetstakt ställs mot uttröttad. Kostnad för sänkt
buller ställs mot hörselskada. Billiga entreprenörer ställs mot dyrare
säkerhet. Svenskt näringsliv har alltid varit emot sänkt gränsvärde för kvartsdamm, alltid reserverat sig mot
föreskrifter om ensamarbete och var emot att Arbetsmiljöverket utfärdade
föreskrifter om social och organisatorisk
arbetsmiljö. Högre vinst ställs mot ohälsa.
Svenskt näringsliv
gör en poäng av att det blir färre skyddsombud. Till en del beror det på att arbetsgivare
hindrar och trakasserar skyddsombud (Se Trakasserier av skyddsombud, LO 2016). Svenskt
näringslivs och nu de borgerligas utspel medför att fler skyddsombud
trakasseras.
En rättssäker ordning
När lösningen av ett arbetsmiljöproblem
gagnar båda parter förs samtal främst mellan chef och berörda löntagare, ofta
med skyddsombudet som talesperson. Man finner snart en ett sätt att lösa problemet. Men när det finns motstående intressen är erfarenheten
att kompromisser ger den lösning som på sikt gagnar båda parter. Då behövs eftertanke där man lyssnar på varandra.
Vi har idag en ordning för hur det går till
att hitta en kompromiss och som även är rättssäker. Svenskt näringslivs angriper ordning. De vill inte att löntagarnas fackliga organisationer ska ha makt att värna löntagaren. Håller verkligen
Teknikföretagen, Industriföretagarna med flera arbetsgivarförbund med om att ett
tandlöst fack gagnar företagens utveckling.
Arbetare
fick ett människovärde
Löntagaren
är underställd arbetsgivaren som anställer, avskedar, leder arbetet och betalar
ut lön. För att dämpa denna obalans organiserade sig löntagarna i
fackföreningar. År 1906 erkände arbetsgivarnas centrala organisationer
arbetarnas rätt att bilda fackföreningar. Men löntagarna förblev i underläge.
Till exempel var lagstiftning om arbetsmiljön fram till 1970-talet främst
inriktad på att ändra löntagarens beteende.
Under 1970-talet
minskade obalansen mellan parterna. Arbetare fick ett människovärde. Vi fick rätt
att medverka i förändringar som rör det
egna arbetet. Vi fick även rätt till medbestämmande i arbetsmiljöfrågor
som rör hela verksamheten, genom MBL och arbetsmiljölagen och dess regler om skyddsombud.
SAF (numera Svenskt Näringsliv) var pådrivande i den
statliga utredning som banade väg för 1977 års arbetsmiljölag. De var också
angelägna i att få det arbetsmiljöavtal som SAF, LO och PTK träffade 1976. Avtalet
är grund till dagens branschavtal inom LO-sektorn om hur arbetet för en god
arbetsmiljö ska gå till. Kollektivavtal med samverkansavtal är en social
uppfinning för att hitta fredliga lösningar på problem.
Utse
skyddsombud, ange skyddsområde
Svenskt Näringsliv menar att facket
blockerar tillsättande av skyddsombud när det inte finns någon medlem som vill vara
skyddsombud. De menar att en lägre organisationsgrad och fler små arbetsställen
har ökat detta problem. I arbetsmiljölagen står dock tydligt att löntagarna då
själva utan fackets stöd kan utse skyddsombud.
Men Svenskt näringsliv vill att löntagarna
ska utse skyddsombud utan facklig medverkan. De har tidigare nämnt krav på
fackklubb för att facket ska ha rätt att utse skyddsombud.
-
När Svenskt näringsliv förespråkar att
"medarbetarna" ska utse skyddsombud oberoende av facket så ska vi
komma ihåg att anställda normalt inte har mycket att säga till om. (Regionalt
skyddsombud)
Regeln i arbetsmiljölagen 6 kapitel 2§ om
att fack med kollektivavtal utser skyddsombud kom till vid 1951 års revidering
av 1942 års SAF-LO överenskommelse om en grundstandard för det lokala
säkerhetsarbetet. Orsaken var praktisk. Få vågade vara skyddsombud och de
direkta valen av skyddsombud var komplicerade. Facket sågs som en garant för att
valet gick rätt till, att fattade beslut om skyddsfrågor respekterades och som
en bärare av kunskaper i skyddsfrågor.
År 1974 infördes ovanstående regel i arbetarskyddsmiljölagen
för att gälla hela arbetsmarknaden. Den lyder: ”Skyddsombud utses av en lokal arbetstagarorganisation som är
eller brukar vara bunden av kollektivavtal i förhållande till arbetsgivaren.
Finns det inte någon sådan organisation, utses skyddsombud av arbetstagarna.” Täckningen
av kollektivavtal och organisationsgraden var betydligt lägre 1951 än idag och
på samma nivå 1974 som idag.
100 års av erfarenhet varför den
fackliga organisationen utser skyddsombud:
1.
Valet ska gå rätt till så att skyddsombudet
representerar löntagarna.
2.
Fackföreningen skyddar skyddsombudet mot trakasserier
så att denne tryggt kan påpeka brister i arbetsmiljön.
3.
Fackföreningen förmår utse skyddsombud.
4.
Fackföreningen utbildar skyddsombud, gärna i samverkan
med arbetsgivaren.
5.
Fackföreningen driver att skyddsombudets förslag
genomförs samt bär kunskaper om arbetsmiljöfrågor genom tiden.
Skyddsombudet måste vara rätt utsett för
att kunna använda sina lagliga rättigheter. Finns en fackklubb är det normalt
klubben som ordnar val av skyddsombud, t ex vid årsmötet. På små arbetsplatser kan de regionala skyddsombudet (RSO) sammankallar
löntagarna och förrättar valet. Beslutet från mötet som utser skyddsombud protokollförs,
arkiveras och arbetsgivaren informeras. Protokollet ska tydligt ange var
ombudet ska verka (skyddsområde).
Det behövs ibland fler skyddsombud, t ex vid
flera skiftlag eller flera avdelningar. Praxis är att tillsammans med
arbetsgivaren finna en indelning i skyddsområden. Om man inte kommer överens
kan man vända sig till Arbetsmiljöverket för att få råd.
Arbetsplatsen
förändras ständigt vilket ställer krav på en tydlig överenskommelse med
arbetsgivaren om vad som är skyddsområde. Här finns både centrala avtal, t ex
inom byggbranschen, och lokala avtal hur man hanterar skyddsområde och
skyddsombud.
Samarbete mellan fackförbund
Svenskt näringsliv hävdar att det nya
röriga arbetslivet försvårar arbetsgivarens samverkan med skyddsombudet. Det
problemet löses bäst genom samverkan, inte genom att
grumla till arbetsmiljölagens 6:e kapitel.
Idag finns ofta medlemmar från flera LO-
och tjänstemannaförbund med samma arbetsgivare på samma arbetsställe. Berörda fackförbund
har lång erfarenhet av att då hitta praktiska lösningar i samverkan med
arbetsgivaren. I en större verksamhet sker det i skyddskommittén. Ofta handlar
det om en indelning i skyddsområden. Det kan vara en geografisk indelning eller
delas i de olika yrkesgruppernas kollektivavtalsområden.
Skyddsombudet företräder alla inom sitt
skyddsområde, även oorganiserade, tillfälligt anställda och inhyrd personal.
Löntagarna i bemanningsföretag bör ha ett eget skyddsombud. Arbetsledare
och chefer rekommenderas också att ha ett eget skyddsombud.
Om lokalt skyddsombud ska verka för
inhyrda bör berörda fackförbund ha en överenskommelse med facket på bemanningsföretaget. Det inhyrande företaget
och bemanningsföretaget rekommenderas att komma överens om att ge det lokala
skyddsombudet tid att stötta bemanningsföretagets arbetstagare, exempelvis vid
utredning av olycksfall.
När facket inte
utser skyddsombud
När det inte finns någon medlem som vill
bli skyddsombud rekommenderar LO att facket skriftligen avsäga sig att utse
skyddsombud. Då blir det inga misstag med dubbla skyddsombud. Det går bara att
ha ett skyddsombud och en ersättare inom skyddsområdet. Om lokalt fack gör fel
när ett skyddsombud utses är det förbundets uppgift att reda ut detta, t ex
genom utbildning.
När
den fackliga organisationen inte utser skyddsombud kan löntagarna inom
skyddsområdet kalla till och hålla möte, välja skyddsombud, skriva ett
protokoll som de förvarar samt skriftligt informera arbetsgivaren. Protokollet ska
innehålla vem som är vald, skyddsområde, vilka som deltog i beslutet samt antal
anställda inom skyddsområdet. Ett huvudskyddsombud eller ett regionalt
skyddsombud har inte befogenhet att överpröva ett lokalt skyddsombud.
Ett oorganiserat skyddsombud kan råka ut
för svårigheter. Ett första dilemma är vem som ska organisera utbildningen. Riktigt
stora problem uppstår när ett oorganiserat skyddsombud kommer i tvist med sin
arbetsgivare. Det kan röra sig om förtal, omplacering, sämre löneutveckling
eller rent av uppsägning. Den oorganiserade hamnar då genast i ett underläge
eftersom hen själv måste driva sitt ärende. Den som inte utses av facket
omfattas inte av förtroendemannalagen och kan inte få hjälp av facket.
Alternativen är att ombudet då går med i facket eller ligga lågt och inte
ställa krav som är obekväma för arbetsgivaren.
Svenskt näringsliv föreslår i sin rapport
att skyddsombud bildar egna organisationer där man stöttar varandra. Sådana
gula fackföreningar fick vi nog av på 30-talet och försvann när
arbetsmarknadens parter slöt Huvudavtalet 1938.
När arbetsgivaren utser skyddsombud
Det händer att arbetsgivare utser
skyddsombud, av okunskap eller i trots mot lagen. Vid okunskap är tanken ofta
god och fackförbundet och arbetsgivaren finner då en lösning. När arbetsgivare
medvetet utser skyddsombud uppstår förvirring. En arbetsgivare kan aldrig utse
ett ombud för löntagarna.
När det dyker upp skyddsombud som inte är
utsedda av facket kommer frågor. Sker det i ett enskilt företag är det sällan problem.
Men när det sker i till exempel en affärskedja finns misstanken att ALMEGA driver en kampanj mot facket. Både Handelsanställdas förbund och Hotell &
restaurangfacket rapporterar om sådana kampanjer. När det rör sig om politiska kampanjer
från arbetsgivarens centrala organisationer tar det lång tid att hitta
lösningar. Annars behövs bara ett fåtal överläggningar för att räta ut misstag
och missuppfattningar.
Regionala
skyddsombud (RSO)
Svenskt näringsliv
skriver i sin rapport att tanken med RSO är god men att det idag är uppenbart att RSO
bedriver facklig verksamhet. Svenskt näringsliv vill därför avskaffa RSO och i
stället införa oberoende arbetsmiljörådgivare för småföretag.
RSOs roll är att
aktivera de lokala arbetsmiljöarbetet, se till att skyddsombud
utses samt bevaka att arbetsgivaren följer arbetsmiljölagen. Det är en
stor skillnad på att enbart vara rådgivare och att även bevaka att
arbetsgivaren uppfyller arbetsmiljölagen.
Svenskt näringsliv skriver att det inte skett någon
utvärdering av RSO-verksamheten. De nämner inte Ekonomistyrningsverkets (ESV 2009) införande av mått på prestationer i RSO verksamheten. Från 2013 står i Arbetsmiljöverkets regleringsbrev att
RSO-verksamhet årligen ska redovisa nio prestationer med syftet att mäta
verksamhetens resultat. LO-förbunden har lagt till ytterligare presstationer i återrapportering för att tydligt belysa att medlen används på rätt sätt.
ESV föreslog 2009 även en utvärdering av
RSO-verksamheten. Då det inte blev någon statlig utredning tog LO, TCO, Saco
initiativ till en utredning som gjordes av forskare vid Dalarnas Högskola (Andersson,Rosén 2011). De regionala skyddsombuden – en unik och viktig resurs för
arbetsmiljöarbetet).
Forskarna intervjuade småföretagare. De såg RSO som
bollplank med stor kunskap om förebyggande arbetsmiljöarbete och var positiva
till RSO. Forskarna kontaktade även Svenskt näringsliv och deras medlemsförbund
men de ville inte delta.
Frick med flera (2018) jämförde regionala skyddsombuds verksamhet
i fyra europeiska länder (Trade union initiatives to support improved safety and health in micro and small firms- Trade Union Prevention Agents in four EU Members States, 2018). De fann att RSO-verksamhet i Sverige är av stor betydelse för arbetstagare och arbetsgivare i
små och medelstora företag.
Svenskt näringsliv påstår i sin rapport att
det finns ett missnöje bland mindre företag med RSO. Detta stämmer alls inte vare
sig med rapporten från Andersson & Rosén (2011) eller LOs enkätundersökning
2017 där 1 127 RSO frågades om bemötande, hinder, trakasserier
och samverkan med arbetsgivare/arbetstagare/anställda vid sina 55 000 årliga arbetsplatsbesök.
Av undersökningen framgår att hela 86 procent av
RSO anger ett positivt eller mycket positivt bemötande
från arbetsgivarna. De ser RSO som en praktiker som kan förklara vad som
behöver åtgärdas och hur man ska arbeta systematiskt. Arbetsgivaren och de
anställda kontaktar ofta RSO för att få råd. Det är också mycket
tydligt att löntagarna/medlemmar upplever RSO positivt och uppskattar att facket
tar sig ann deras arbetsmiljö. En observation är att löntagarna på senare år
har blivit tystare och inte påpekar brister i arbetsmiljön då man är rädd för
att mista sitt arbete.
RSO
ser ofta okunskap hos arbetsgivare och en del arbetsgivare struntar helt i arbetsmiljöfrågor.
RSO rapporterar om arbetsgivare i några större kedjor som tidigare bemött
dem bra plötsligt är negativa. Det finns även arbetsgivare
som själva utser skyddsombud.
Tips
på läsning: När och mot vem kan RSO ställa arbetsmiljökrav? – en vägledning från LO och
LO-förbunden.
Det
vore en stor olycka för både löntagare och arbetsgivare om de borgerliga partierna
inklusive SD lyckas förstöra en väl fungerande RSO-verksamhet.
The whole deal with was 40% greater than September 2021 when solely 9 licensed operators had been serving sports activities gamblers. Adjusted gross income for the state’s 14 operators was $48.39 million, the best single month whole since sports activities wagering started in Virginia in January 2021, according to the Virginia Lottery which oversees sports activities gaming. Former Cincinnati Reds star Pete Rose is one of the|is amongst the|is likely one of the} most legendary players in Major League Baseball history with 17 All-Star recreation appearances, an MVP Award, two Gold Gloves, three batting titles, and three World Series rings. But since his 카지노사이트 retirement from the sport, he’s turn out to be legendary for a a lot totally different purpose – playing. More profitable contracts with casinos or web sites could bump that number up over time, however there are reservations about harm reporting.
SvaraRadera